Onsdag 25 april
 
Inloggning

Glömt ditt lösenord?
Fyll i ditt medlemsnummer så får du ett nytt lösenord!


Felaktig adress?
Logga in enligt ovanför, så kan du själv administrera företagets uppgifter. För vissa medlemmar saknas automatisk koppling. Kontakta då SEYF med medlemsnummer och vilket företag det gäller.

Att arbeta med naglar kan leda till ohälsa


Skönhet är alltid ett aktuellt ämne och att ha vackra naglar har blivit en naturlig del av kvinnors skönhetsvård. Yrket "Nagelterapeut" har mer och mer blivit känt för allmänheten, men de allra flesta känner inte till så mycket om vad yrket egentligen innebär.

Yrket kombinerar hantverk, traditionellt kroppsarbete, styrka och tålamod med konstnärlighet, känsla för konstruktion, färg, form samt trender, stil och smak.

Mycket teoretisk kunskap krävs för att kunna utföra yrket väl. Det gäller bland annat kemikunskap, anatomi, ergonomi, kundbemötande, appliceringstekniker och produktkunskap. Hon behöver även ha kunskap om vilka krav som ställs på henne från olika håll till exempel från kommun och myndigheter.

En nagelterapeut arbetar med samma typ av material som tandläkare och tandtekniker. Materialet består av olika plaster som formas för att förstärka och förlänga den naturliga nageln. Konstnaglar kan skräddarsys till valfri längd, form och färg. De kan se helt naturliga ut eller vara de mest fantasifulla konstverk. Gemensamt för alla de material som nagelterapeuter använder för att skulptera naglar är att se faller inom kategorin "härdplast", något som de allra flesta inte vet.

Inte ens alla som själva arbetar med har full kunskap. Arbetsmiljöverket har den senaste tiden fått upp ögonen för branschen och har publicerat en rapport i ämnet. I rapporten påtalas många brister som branschen måste belysa. Ett skrämmande citat från rapporten lyder:

"Problemet är att nagelterapeuterna inte vet vad de sysslar med. Många har ingen aning om att gelé innehåller akrylater. En patient trodde att hon höll på med sockermolekyler.  Det hade hon fått lära sig under utbildningen."

Stat och kommun har satt upp mycket tydliga regler för hur en nagelterapeut skall arbeta för att skydda sig och arbeta säkert. Något som skrämmande få terapeuter är till fullo medvetna om. En av de stora orsakerna till det är att det som i alla branscher som blommar upp finns dem som ser en chans att tjäna snabba pengar. Många skolor brister i kunskap och följer varken branschens standard eller de lagar och förordningar som stat och kommun har satt upp. Detta leder till att många (oftast unga tjejer) dagligen utsätter sig för hälsorisker som de inte är medvetna om.

De produkter som nagelterapeuten arbetar med kan orsaka allergier, kontaktdermatit ("kontakteksem"), och de kan även påverka lungorna och i allvarliga fall kan astma utvecklas. Produkterna är allergiframkallande så länge de är ohärdade, vilket de är i ungefär 2-3 minuter. Kunder löper alltså minimal risk för allergier, dels är produkterna lågallergena, det vill säga att de utgör en låg allergirisk, produkten appliceras på kundens nagel och kommer aldrig i kontakt med huden, därför finns de stora hälsoriskerna hos nagelterapeuten själv. Att dagligen hantera ohärdade plaster utan att använda handskar och i övrigt skydda sig kan leda till hälsoproblem.

Problemen med lungorna härstammar från slipdammet som bildas då terapeuten filar den plast hon applicerat på nageln. Denna plast är uthärdad och är inte allergiframkallande, men de mycket små partiklarna som bildas kan fastna i lungorna och det kan i förlängningen leda till nedsatt lungfunktion. För att skydda sig mot detta behövs ett så kallat punktutsug, ett munskydd stoppar inte de allra minsta partiklarna som är farliga för lungorna.

Detta gäller alla konstmaterial som nagelterapeuter arbetar med. Det finns inga undantag och detta krav är reglerat i svenska lagen, något som många salonger och ett flertal skolor inte vet om eller struntar i.

Vad som är mycket oroande är att det finns skolor och märken som använder elever och terapeuters okunskap och hävdar att punktutsug inte krävs eller behövs om man arbetar med just deras produkter eller system. De argument som brukar framföras är att dessa produkter inte doftar, ett faktum som inte säger någonting om produkten eller vad den innehåller. Doften ger bara en fingervisning om hur lättflyktig produkten är.

De allergifrakallande effekterna och riskerna med fildammet, som är de stora hälsoriskerna är de samma hos de konstmaterial som doftar och de som inte gör det. Doften från de konstmaterialsystem som är lättflyktiga kan visserligen vara besvärande och orsaka bland annat huvudvärk, på samma sätt som starka dofter i till exempel en parfymbutik kan vara irriterande, men doften är i sig inte "farlig". Lättflyktiga ämnen, inklusive nagellack och remover skall alltid användas i väl ventilerade utrymmen, därav behovet av fullgod ventilation (punktusug), men även om en doftfri produkt används försvinner inte kravet på utsug.

Felaktiga fakta har spridit sig även till allmänheten. De som regelbundet gör sina naglar har många gånger fått uppfattningen att den ena produkten är bättre eller mer "naturlig" än den andra, kan ha fått höra att "gele" är mycket "bättre" än akryl, eller att det ena märket är mer "naturligt" än det andra. De nagelprodukter som oftast används på salong är antingen i form av en gelé som behöver placeras i en lampa med UV-ljus för att härda, eller i form av vätska och pulver som blandas.

UV-härdande system kallas ofta "Gel" eller "Gelé" och system baserade på vätska och pulver kallas ofta helt enkelt för "akryl", men inget av detta är korrekta fackuttryck. Båda systemen är i lika hög grad baserade på akrylater, och att benämna vätska och pulversystem för "akryl" och UV-härdande system för "gelé" är därför missvisande eftersom det antyder att gelésystem inte är baserade på akrylföreningar.

Marknadsföring och okunskap har gjort att ryktet om att gelé är bättre, mer miljövänlig och mindre "farlig" har spridit sig. Skillnadena mellan de olika typerna av plast som systemen är baserade på gör att vätska-och-pulver-system ger en något hårdare slutprodukt, och kan lösas upp, vilket vissa terapeuter anser vara en fördel. Produkten fäster i nagelns lager, vilket innebär att om materialet slits loss från den naturliga nageln kan det uppstå åverkan på den. UV-härdande system ger en något mer mjuk och flexibel produkt, som om den bänds loss från den naturliga nageln kan ge en något mindre åverkan på den senare.

Konstmaterial skall aldrig slitas, bändas eller rivas loss från den naturliga nageln. Korrekt sätt att ta bort materialet är att försiktigt avlägsna dem med lösningsmedel eller genom försiktig filning som inte skadar den naturliga nageln. Detta bör nagelterapeuten informera sina kunder om. En kund som inte blivit informerad om detta har ofta tagit bort sina naglar på fel sätt, något som ger uppfattningen om att vissa produkter är "bättre" eller mer "naturliga".

Dessa uppfattningar plockas upp och används av leverantörer och de som förordar det ena eller det andra systemet. En skicklig nagelterapeut kan nå fram till ett hållbart och vacker resultat oavsett materialval. Vilket material en nagelterapeut och kund väljer skall vara baserat på ett informerat val och bero på tycke och smak, men de skall inte ske på grund av uppfattningen att vissa nagelsystem är mer "hälsosamma" än andra, eller att arbete med dem inte kräver utsug.


För att en skola skall vara godkänd av förbundet krävs att den följer förbundets krav vad det gäller innehåll, utrustning, lärare, lokal och antal timmar.

En baskurs till nagelterapeut med en teknik skall vara minst 145 lärarledda timmar på skola och skall för utom kunskap om nagelbehandlingar bland annat innehålla kunskap om:

  • Anatomi
  • Kemi
  • Massage
  • Lackning
  • Allergirisker
  • Ventilation
  • Skyddsåtgärder
  • Ergonomi
  • Marknadsföring & Starta eget

Lokalen skall vara väl ventilerad med punktutsug till varje elevplats. En lärare bör inte ha mer än 6-8 elever. Utbildningen skall vara lärarledd. Eleverna får gärna göra extra praktik hemma, men det skall vara utöver de 145 timmarna ovan nämda. Läraren skall vara erfaren och lärarutbildad.

Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:18 Härdplaster reglerar hur man får arbeta med härdplaster, vilket är vad alla nagelterapeuter arbetar med. En nagelterapeut bör bland annat genomgå en regelbundna läkarundersökningar, skall alltid arbeta med handskar, arbetskläder och använda punktutsug. De kunskaper som behövs för att blir en professionell nagelterapeut och inneha de kunskaper som är likvärdiga med en härdplastutbildning går inte att få på en helg eller en "intensivkurs" på några dagar.

Seriösa återförsäljare säljer inte de proffsprodukter som behövs för att bygga naglar till den som inte kan uppvisa ett godkänt diplom. Dessa produkter är endast till för professionellt bruk och kan leda till negativa hälsoeffekter om de används på fel sätt. En outbildad eller ej välutbildad nagelterapeut kan också utsätta kunder för hälsorisker och obehag då de inte känner till risker och skyddsåtgärder som krävs då man arbetar med härdplaster.

Att produkter som enbart är ämnade för professionalla går att få tag på på internet av oseriösa aktörer är ett problem i många branscher och så även i nagelbranschen. Får att få importera dessa produkter till Sverige (det gäller även små mängder) måste den som beställer dem registrera dem hos Läkemedelsverket. Dessa typer av produkter skall fraktas som farligt gods och skall endast användas av de som är professionellt utbildade, något som de som beställer över Internet inte vet om.

Svenska Estetikers Yrkesförbund är öppet för alla yrkesutövande terapeuter inom estetiken, såsom: hudterapeuter, kosmetologer, SPA-och kroppsterapeuter, make-up artister, aromaterapeuter, nagelterapeuter, färgkonsulenter samt övriga terapeuter/estetiker. SEYFs främsta syfte är att befrämja ett samarbete mellan de olika yrkeskategorierna samt att arbeta för medlemmarnas intressen. SEYF vill verka för en kvalitetshöjning av alla estetiska yrken.

SEYF har under 2009 och 2010 hållt regelbunden kommunikation med Arbetsmiljöverket, Läkemedelsverket, Skolinspektionen med flera angående speciellt nagelterapeutyrket. Tyvärr får förbundet många raporter om oseriösa importörer, leverantörer och utbildare.

Eftersom förbundet vill höja kunskapen om de estetiska yrkena och hjälpa medlemmarna att arbeta tryggt och säkert lägger förbundet nu fokus på att informera om nagelbranschen.

 Kunder kan:

  • Fråga om terapeuten har diplom.
  • Kontrollera om salongen använder utsug.
  • Notera om terapeuten arbetar med handskar och övrig skyddsutrustning, som förkläde, skyddsglasögon och långärmat.
  • Se efter om det verkar som terapeuten arbetar hygieniskt med rena filar och ett rent bord, med rena handdukar. Blir du ombedd att tvätta händerna innan behandling? Tvättar terapeuten sina?
  • Fråga om hon får komma tillbaka om det skulle uppsåt problem, eller "friskriver" sig salongen från ansvar för skador, infektioner eller annat?
  • Fråga om terapeuten är försäkrad.
  • Kontrollera om terapeuten medlem i branschorganisationen / förbundet?
  • Fundera på om det är för "billigt" för att vara sant. Är timpengen rimlig? Får du ett kvitto?

Tyvärr dyker det nu i Sverige upp salonger som arbetar med material som INTE skall användas på naglarna. Något som är ett stort problem. Här kommer lite bakgrundsinfo om vad det är och varför det inte skall användas. Många av de "lågprissalonger" som finns arbetar med dessa produkter, det är ett av skälen till att de kan hålla så låga priser.

Metylmetakrylat

På 1970-talet använde nagelterapeuter produkter som hörde hemma i tandvårdsindustrin. Man anpassade dem inte till att användas på naglar. Dessa produkter var inte till för att användas på salong och många nagelterapeuter blev allergiska. "The American Food and Drug Administration" (FDA) upptäckte att det i huvudsak var en ingrediens som heter "Metylmetakrylat" (MMA) som orsakade allergier. En varning för att MMA inte skulle användas i nagelindustrin utfärdades. MMA kan orsaka andningsproblem och allergiska kontakteksem hos nagelterapeuter. Trots det finns det nagelterapeuter som använder MMA. Det finns en rad olika rykten angående MMA i omlopp. Det har hävdats att MMA är cancerframkallande och kan ge fosterskador. Det finns inga belägg för dessa påståenden.

Metylmetakrylat används som bindemedel i olika färger och lim, samt som bindemedel för läder, textilier och papper. Metylmetakrylat används av läkare över hela världen som bencement; förankring av ledproteser och vid utfyllnad av bendefekter vid exempelvis tumörer och frakturer. Uthärdad Metylmetakrylat är en produkt som är säker att använda när den används på rätt sätt i rätt bransch, men MMA lämpar sig inte för att skapa konstgjorda naglar med.

Korrekt information

Det är viktigt att ha saklig och korrekt produktinformation. På så sätt undviks spridning av felaktiga påståenden och marknadsföring som blir till "sanningar". Professionella nagelterapeuter bör inte använda MMA. Orsaken till det är att det inte är rätt användningsområde för produkten och omsorg om nagelterapeutens hälsa.

Det kan hända att kunder har hört felaktiga rykten om de kemiska föreningar som används vid skapandet av konstnaglar. Om kunden uttrycker oro för att produkterna som används är cancerframkallande eller kan ge fosterskador bör nagelterapeuten kunna ge henne saklig och korrekt information.

De kemiska föreningar som professionella nagelterapeuter använder klassas enligt Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket som allergena, men inte som cancerframkallande eller som kemiska föreningar som påverkar fortplantningsförmågan eller ofödda barn.

Ett viktigt faktum att komma ihåg är att akrylplasters komponenter bara utgör en risk så länge de är ohärdade. Uthärdade akrylkomponenter är inte allergena. Kunder har minimal kontakt med ohärdat material och exponeras endast under ett fåtal minuter. Riskerna är därför mycket begränsade för salongens kunder.

Skäl att inte arbeta med MMA monomerer:

» Nagelplattan ruggas oftast upp och tunnas ut för att materialet skall fästa väl. Att slipa hårt försvagar den naturliga nageln och är något professionella nagelterapeuter alltid vill undvika.

» På grund av uttunnad nagelplatta, riskerar kunder framtida problem som exempelvis separation av nagelplattan från nagelbädden.

» Konstgjorda naglar av MMA är mycket svåra att ta bort.

» Konstnaglar gjorda av MMA blir hårda och oflexibla. Det finns en risk att konstmaterialet inte spricker och går sönder vid slag. Då finns risken att konstmaterialet tar med sig hela den naturliga nagelplattan loss från nagelbädden. Detta leder till smärta och obehag för kunden och kan i vissa fall i förlängningen leda till allvarliga skador på nageln, samt ge upphov till infektioner i nagelbädden.

Skillnaden mellan Etylmetakrylat och Metylmetakrylat

Kemiskt sett kan en mycket liten skillnad i en molekylär struktur göra stor skillnad i dess effekter. Etylmetakrylat har en liten, men signifikant, skillnad i sin molekylstruktur jämfört med Metylmetakrylat. Denna skillnad gör EMA mycket säkrare att använda i arbetet som nagelterapeut. En jämförelse är skillnaden mellan metanol (träsprit) och etanol (alkohol). Skillnaden mellan de två är inte stor kemiskt, men träsprit är ett dödligt gift om det dricks medan alkohol är säkert om det används med måtta. Metylmetakrylat är i sig självt inte hälsovådligt, men det kan framkalla allergier och andningsproblem vid överexponering. Etylmetakrylat har klassats som lågallergen och är godkänd för arbete med konstnaglar.

Många års salongserfarenhet indikerar att EMA är säkert för de allra flesta. Men det är viktigt att komma ihåg att precis som med alla livsmedel, läkemedel eller kosmetika finns det alltid ett antal människor som utvecklar allergier. Långvarig överexponering för vilken som helst av de kemiska föreningar som används av nagelterapeuter kan orsaka överkänslighet och gradvis utvecklas till allergi och astma. Detta gäller inte enbart EMA utan även produkter som; lim, nagellack, nagelstärkare, aktivatorer och olika lösningsmedel.

Uretanmetakrylat, Uretanplast (Isocyanat, Polyuretan, Uretanmetakrylat)

Det finns många namn på den härdade plasten som består av ingredienserna diisocyanater och härdare. Fördelarna med uretanplast är att den kan skräddarsys och anpassas för att passa olika behov. Den kan vara mer eller mindre fast i konsistensen (ha olika viskositet), den kan framställas i en mängd olika färger och nyanser. UV-härdande system kan variera mycket i hårdhet och flexibilitet. UV-härdande system härdar som namnet antyder med hjälp av UV-ljus. Polymerisationen startar med hjälp av en så kallad fotoinitiator som absorberar ljusets energi. Den kallas så eftersom den reagerar på ljus. (Foto- av grek. phos vilket betyder "ljus")

Till UV-härdande system behövs en speciell lampa, det UV-ljus som naturligt finns i salongen räcker inte. Dessa lampor alstrar ultraviolett strålning (UV-strålning). När produkten härdar bildas ett överflöd av energi i form av värme. Det kallas för exoterm reaktion. Vid arbete med UV-härdande system blir den exoterma reaktionen mer koncentrerad och omedelbar än vid arbete med vätska och pulver. Det kan därför finnas en risk att kunden upplever en brännande känsla i nagelbädden när handen placeras i lampan och produkten härdar. Detta undviks genom korrekt produktapplicering samt att gelsystemet och den UV-lampa som används är kompatibla.

UV-härdande system brukar behöva 60-120 sekunder per produktlager för att härda. Själva polymerisationsprocessen fortgår så länge det finns oanvända fotoinitiatorer i produkten och materialet utsätts för UV-ljus. Rätt applicerat och använt skall konstnaglarna vara till all väsentlig del genomhärdade när kunden lämnar salongen. Ej genomhärdat material ger sämre hållbarhet på konstnaglarna. Att fila i ohärdat material ökar också riskerna för nagelterapeuten.

Det är ohärdade komponenter av härdplast som kan orsaka allergier. Andelen oligomerer som härdat har minskat redan innan effekterna av det blir märkbara. Märkbara effekter är till exempel att glansiga produkter inte blir glansiga på den rekommenderade härdningstiden, eller att produkten är mjuk då konstnaglarna skall filas.


annons
© 2007-2018 Svenska Estetikers Yrkesförbund | Om cookies